Cirka 1600–1620: De första savolaxfinska nybyggarna anländer till Malungen. De lockas av de frostfria höjderna och de stora skogarna som lämpar sig för svedjebruk.
1640-talet: Bosättningarna i Malungen och de närliggande byarna som Vrångtjärn börjar dyka upp i officiella skattelängder och på de första lantmäterikartorna.
1700-talet: Malungen etableras som ett av de största och mest välmående finnhemmanen i Hassela socken. Befolkningen växer och bygemenskapen stärks.
1850–1900: Den stora "bolagsköpstiden". Medan byar som Sänningstjärn och Vrångtjärn till stor del säljs till Iggesunds Bruk, håller delägarna i Malungen fast vid sin mark.
1898: Spelmannen Hultkläppen dör i grannbyn Vrångtjärn, vilket markerar slutet på en era av folkmusikaliska legender i området.
1906: Norrländska förbudslagen införs. Den stoppar skogsbolagens rätt att köpa upp mer privatägd jordbruksmark – Malungens självständighet är därmed säkrad för framtiden.
1900-talets mitt: Den fasta radaranläggningen byggs på Malungsfluggen som en del av kalla krigets luftförsvar, vilket ger det gamla finnberget en ny militärstrategisk roll.