Vrångtjärn etablerades som bosättning tidigt under 1600-talet (mellan 1601 och 1620). Det var en av de första platserna där savolaxfinska nybyggare slog sig ner för att bryta mark.
Tidiga ägare: Redan på 1640-talet finns gården dokumenterad på kartor, och en man vid namn Erich Olofszon står då som ägare. Namnet levde vidare i släkten, och på 1700-talet ägdes gården av hans ättling Olof Ersson.
Arkeologiska fynd: Länsmuseet Gävleborg har gjort undersökningar i området och hittat spår efter rökugnar och gamla husgrunder. Man har även funnit spår av järnframställning (blästbruk) i närheten av byn, vilket visar att finnarna i Vrångtjärn inte bara var bönder utan även skickliga smeder.
Vrångtjärn är för många förknippat med en av Sveriges mest kända och tragiska spelmansgestalter: Hultkläppen (Pehr Abrahamsson Hult-Alm).
Hultkläppen var en legendarisk spelman vars musik sägs ha varit så trollbindande att folk inte kunde sluta dansa. Han levde ett fattigt och kringflackande liv, men sina sista år tillbringade han i Vrångtjärn, där han dog 1898.
Idag anordnas ibland utflykter och musikresor till Vrångtjärn för att hedra hans minne och lyssna till den säregna folkmusik som han lämnade efter sig.
Sjön Vrångtjärnen ligger på 335 meters höjd över havet och är en del av Ljungans huvudavrinningsområde.
Den avvattnas av Rödsättbäcken.
Naturen kring Vrångtjärn är typisk för norra Hälsingland: djupa barrskogar, kuperad terräng och en känsla av genuin ödemark. Det är en perfekt plats för den som vill uppleva "finnskogskänslan" på riktigt, långt från stora vägar.